Groesbeek och Nijmegen
Goedenavond!
Måndag igen?! Har jag varit här i 5 veckor på onsdag? Det är ju helt galet. Samtidigt känns det vissa dagar som att jag varit här i flera månader, och andra som ett par dagar. Man kan väl ändå säga att jag kommit in i en lunk här, och att jag för första gången sedan jag kom hit tycker det känns som att jag bor här. Jag tror att besöket hemifrån gjorde att det kändes mer verkligt, och att jag inte bara är här på semester. Snart får jag besök igen, denna gång av mina kära föräldrar lagom till min födelsedag den 22:a.
Denna helg har jag själv däremot lämnat min nya hemstad och åkt på ”semester” över helgen. ISN anordnade fredag-söndag en resa till Nijmegen och Groesbeek som ligger tvärs över landet. Nederländerna är ju inte överdrivet stort så det tog bara två timmar med buss, och det var mycket trevligt att åka iväg på äventyr. Vi var ca 60 personer som snack iväg och bodde i ett stort hus mitt ute på landet. Miljön var fantastisk, det kändes som att man kom ut på den engelska landsbygden (nästan lite Hem till gården-feeling utan den förskräckliga intromusiken). Vi anlände vid 19-tiden på fredagskvällen, då det omgående vankades ett Dutch-party. Alla skulle ta med sig på mycket Orangea och ”Dutch” saker som möjligt. Vi åt friterad mat direkt från bordet och drack öl för 50 eurocent i baren hela kvällen (alltså ca 4 kr). Jag landade på huvudkudden alldeles för sent (tidigt) och när ledarna för resan brölade på med ”Morning has broken” på högsta volym vid tiotiden mådde man kanske inte helt hundra. 
Lucie went crazy och gjorde mycket fin konst ungefär överallt på mig
Dock var det bara att dra på sig det glada humöret igen och sticka ut på…. Bananahunting! Yes, det är så knäppt som det låter. Skicka ut 50 bakfulla utbytesstudenter på en tre timmar lång promenad för att hitta ledare utklädda till Chiquita-bananer mitt bland kullar, får, hästar, gamla trähus och vandringsleder. Vid varje station fick vi göra ett mission som hade med bananer att göra. Bananaquiz och kast med banan bland annat. Låter helt sjukt jag vet. Klarade man uppdraget fick man två bananer, klarade man en del av uppdraget fick man en. Vi klarade inget men fick 5 bananaer i tröstpris. På dessa var det bokstäver som man sedan skulle bilda så många ord som möjligt med. Att vi kom sist är bara en liten detalj, kul hade vi.
Ut på tur, aldrig sur! 
De var väl inte sådär jättesvåra att missa
Vackert! 
Nyfunna vänner
Jag däckade efter det i en två timmar lång powernap, det var välbehövt. Lördagskvällen spenderade vi ute på klubb. Japp, de hade mitt ute i ingenstans slagit upp en nattklubb med 5 barer och 4 olika dansgolv. Mycket märkligt. Just detta är inte riktigt min cup of tea. Dålig musik och helt omöjligt att föra en konversation så vi var ett gäng på 6 personer som gav upp efter en och en halv timme och gick hem. Det var jag glad för, jag mådde helt okej på söndagen då vi åkte in till Nijmegen. Nijmegen är landets äldsta stad och vi fick där en rundvandring av en läkarstudent som bott där i 7 år. Då det var söndag var det självklart marknad och sjukt mycket folk på gatorna. Vi strosade en stund men slog oss sedan ned på en uteservering och åt lunch och drack kaffe innan det var dags att hoppa på bussen tillbaka till Amsterdam. Alla somnade efter en kvart ungefär.
Fina hus var det i Nijmegen
Våran guide berättade att staden under en period varit mycket fattigt. De bestämde sig då för att bygga en jättekanin. Vad smart? 
En del av gruppen
Denna vecka blir det blandad kompott. Om min hals vill bli bättre ska jag på spinning imorgon. Onsdag blir biblioteksdag då jag fortfarande har extremt mycket plugg och sedan lite öl-häng på kvällen. Torsdag ska jag nog prova på en klubb med en ungersk vän. På fredag blir det hederligt svenskt fredagstacos (til min norske venn Trine: jag veeet, norske OCH svenske fredagstacos) och på lördag ska vi på spelning.
Har jag sagt att jag älskar denna stad?
