Elin i Nederlandet

Skridskor kunde ju jag glömma imorse. Jag vaknade upp med en ännu värre förkylning som heter duga och feber. Typiskt. Hade sett fram emot det här eventet rätt länge. Istället har dagens spenderats i sängläge tittandes på de play-program som tillåts (eftersom en del inte går att se utomlands). Ute lyser solen och det är klart man blir lite bitter, men jag får försöka tänka att jag har många månader kvar här nere.

Hemma i Sverige firar världens bästa gud-/systerson sin ettårsdag och jag blir lite down när jag inte kan vara där. Ebson (Ebbot) växer så det knakar och för en tid sen började lillskiten att GÅ. Undrar hur han är när jag kommer hem igen? Hoppas han kommer ihåg mig. Maja kommer ju göra det eftersom hon är 4 ½ snart, men hon har nog lite svårt att förstå att jag flyttat till ett land hon inte vet vart det ligger och inte har några referenser till. Jag är helt klart toksåld på mina gudbarn och ska få till en skype-date med dem snarast.








/Sjuk tjej